Säkerhetsbesiktning och underhåll av äldre hissar i Stockholm

Bakom de vackra fasaderna döljer sig en utmaning

Stockholm är en stad full av sekelskifteshus med ornamenterade trapphus, smidda räcken och – ja, hissar som har sett bättre dagar. Många av dessa hissar installerades redan på 1930- och 40-talen. Några är ännu äldre. Och de fungerar fortfarande. Men frågan är: hur säkert?

Jag har sett hisskorgar med dragspelsgrind i gjutjärn som knappt stänger ordentligt. Jag har känt den där lilla ryckiga starten som får magen att hoppa. Du vet exakt vad jag menar om du bor i ett äldre flerfamiljshus på Södermalm eller Östermalm. Det är charm, absolut. Men charm räddar inte liv om något går fel.

Vad säger lagen egentligen?

Boverkets föreskrifter är tydliga. Alla hissar i Sverige ska genomgå återkommande besiktning. För de flesta personhissar handlar det om besiktning vartannat år, men äldre installationer kan kräva tätare intervall. Det är fastighetsägarens ansvar. Punkt.

Men vet du vad? Det är förvånansvärt många fastighetsägare i Stockholm som skjuter på underhållet. Kanske för att det känns dyrt. Kanske för att hissen "ju ändå fungerar". Men en hiss som fungerar är inte samma sak som en hiss som är säker. Det är en avgörande skillnad.

En ackrediterad besiktningsman kontrollerar allt från bromsarnas funktion och dörrspärrar till nödkommunikation och korgens infästning. Och för äldre hissar – de med öppna korgar, manuella dörrar eller föråldrad elektronik – finns det ofta en hel lista med åtgärdskrav som måste uppfyllas.

De vanligaste problemen med äldre hissar

Låt mig vara konkret. De problem jag ser återkomma gång på gång i Stockholms äldre fastigheter handlar oftast om tre saker.

Först: dörrarna. Äldre hissar har ofta manuella schaktdörrar utan ordentliga låsmekanismer. Det innebär att dörren kan öppnas även när hisskorgen inte befinner sig på våningsplanet. Tänk dig en mörk schaktöppning, tre våningar rakt ner. Det har hänt olyckor. Det händer fortfarande.

Sedan: elsystemet. Kablar som har torkat ut och spruckit efter decennier. Reläer som fastnar. Styrsystem som ingen längre tillverkar reservdelar till. Felsökning blir som arkeologi – man gräver sig igenom lager av provisoriska lösningar som olika elektriker har lagt till genom åren.

Och till sist: den mekaniska slitaget. Linor som nötts. Styrningar som har spel. Bromsar som reagerar långsammare än de borde. Allt detta smyger sig på gradvis. Du märker det knappt. Hissen stannar kanske inte exakt i nivå med golvet längre. Korgen gungar lite mer än förut. Små saker. Men de berättar en historia.

Renovera eller byta ut – det stora dilemmat

Här hamnar många bostadsrättsföreningar i en svår sits. Att totalrenovera en gammal hiss kan kosta allt från 500 000 till över en miljon kronor. Att installera en helt ny hiss i ett befintligt schakt? Ännu mer. Men att inte göra något alls är inte ett alternativ.

Faktum är att det ofta finns en mellanväg. Många äldre hissar kan uppgraderas stegvis – nya dörrlås, modern styrning, LED-belysning, nödtelefon – utan att hela installationen behöver rivas ut. Det kräver dock att man jobbar med någon som verkligen förstår äldre konstruktioner. Inte alla hissföretag gör det.

Om du letar efter kompetens kring hissar i Stockholm som inkluderar både äldre och moderna installationer, är det värt att välja en partner som har erfarenhet av just den typen av fastigheter som präglar innerstaden. Jugendkåkar på Kungsholmen kräver en annan approach än nyproduktion i Hammarby Sjöstad.

Underhåll är billigare än du tror

Jag hör ofta argumentet att "vi har inte råd med underhåll just nu". Men sanningen? Ni har inte råd att låta bli. En hiss som stannar mellan våningarna en fredagskväll kräver utryckning. Utryckning kostar. En hiss som får driftstopp under veckor medan man väntar på reservdelar som inte längre tillverkas – det kostar ännu mer, inte minst i irritation bland boende.

Regelbundet underhåll – smörjning, justering, byte av slitdelar innan de går sönder – förlänger livslängden dramatiskt. Vi pratar om skillnaden mellan en hiss som håller tio år till och en som behöver bytas nästa år. Det är ren ekonomi.

Och det handlar om trygghet. Den äldre damen på femte våningen som inte kan ta trapporna. Barnfamiljen med barnvagn. Personen med rörelsenedsättning. Hissen är inte en lyx i ett flervåningshus. Den är infrastruktur.

En besiktning är bara början

Många tror att besiktningen i sig löser problemen. Det gör den inte. Besiktningen identifierar bristerna. Sen börjar det riktiga jobbet. Och det är här jag ser att det ofta brister – protokollet hamnar i en pärm, styrelsen ska "ta upp det på nästa möte", och plötsligt har det gått ett år utan att något hänt.

Min uppmaning är enkel: ta besiktningsprotokollet på allvar. Prioritera de anmärkningar som klassas som allvarliga. Gör en underhållsplan. Budgetera för den. Det behöver inte vara komplicerat, men det behöver göras.

Stockholm förtjänar hissar som är lika pålitliga som de är vackra. De gamla korgarna med mässingsdetaljer och speglar kan absolut leva vidare – men bara om vi tar hand om det som finns bakom den polerade ytan. Motorerna, kablarna, bromsarna, säkerhetssystemen. Det osynliga som gör att allt fungerar.

Så nästa gång du kliver in i din hiss och trycker på knappen – lyssna. Känns det stabilt? Stannar den mjukt? Bra. Men om inte – då är det dags att agera.

4 nov. 2026